Alkohol
Som de flesta som känner mig vet så har jag inte varit guds bästa barn i min ungdom och alkohol hade enormt stort inflytande på mig!
Jag har supit så det står härliga till, det gick inte ens att föreställa sig en helg utan festandet. Jag har glömt förträngt det mesta från de åren och är allt annat än stolt över den perioden i mitt liv. Men samtidigt kan jag också säga att de åren gjorde mig till den människan jag är idag och det är positivt:-) Jag är först och främst dock glad att jag överlevde mina vildaste år! Mycket kunde ha hänt så jag ser det som att jag har haft en jävla tur egentligen.
Men från ca.21-års ålder och sen jag blev ihop med Peter tog livet en vändning:-) Jag lämnade mitt gamla liv bakom mig med all festande och supande och har inte ångrat det en sekund!
Jag har nog varit ute och festat med kompisarna och blivit full max 5 gånger sen jag fick barn, för snart 13år sedan (shit, jag är en tonårsmorsa snart*S*) och det var innan Jennifer/Benny fanns:-)
Jag kan inte säga att jag är nykterist eller absolutist för jag kan tycka att det är gott med en cider till maten, speciellt när man grillar mm men mer än så blir det inte och jag längtar absolut inte efter en fylla och absolut inte efter bakfyllan som kommer därefter.
Jag har ingen större förståelse för de föräldrar som bara måste ut och festa titt som tätt. Jag förstår inte att en fest-kväll ute med polarna ett par gånger i månaden är såå viktigt att man fixar barnvakt och sen är mer död än levande dagen efter och ska då orka ta hand om barnen!? Vilket nästan garanterande resulterar i griniga trötta föräldrar som inte är allt för tålamodiga med barnen:-(
Jag kan förstå att man har en utekväll ibland då och då (ett par gånger om året) men tyvärr så verkar många, speciellt de som kanske är runt 35-40år "vilja bli ungdomar" igen och försöka "ta igen" förlorad tid på nåt sjukt vis:-( De kanske resunerar att de varit hemma och tagit hand om barnen i x-antal år så nu är det deras tur att leva eller nåt? Jag vet många par som efter åratal tillsammans har separerat efter att oftast kvinnan börjat gå ut och festa mm.
Jag kan inte förstå att man som vuxen människa låter alkoholen och festandet plötsligt ta över så där!? Vem vinner på det liksom? Inte är det barnen i alla fall!
Jag tycker att det är tragiskt och patetiskt av många som helt plötsligt ska leva ut igen....Vad tror de liksom? Att de ska bli ungdomar igen eller? Tyvärr så beter sig många av fallen som slampor i stället i sin strävan att passa in bland den yngre generationen......
Jag förstår inte? Ibland när man läser nånstans eller pratar med vissa så får man nästan känslan av att VI är konstiga som INTE har någon lust,vilja eller önskan av att fixa barnvakt så vi kan gå ut och supa skallen i bitar! Jag förstår inte förtjusningen i det helt enkelt!? Jag förstå att man kanske vill träffa och umgås med vänner mm men måste det betyda att man ska ut och festa då? Kan man inte umgås utan alkohol eller?? I så fall kan jag då inte förstå vad det har för mening liksom? Är festandet viktigt så att de ska ha något att prata om dagarna efteråt eller? Typ: "Ööh, shit vad full du var igår" " Kommer du ihåg att du slocknade utanför klubben?" "Oh, fan vad kul vi hade, kom isäng först kl.6" "Vilket ös det var" mm mm mm SUCK
Nä, jag tycker om att umgås med mina vänner i nykter tillstånd för då blir inget konstlat. Vi umgås som vi är och vi har KUL:-) Vi behöver inte alkohol i kroppen för att ha kul eller kunna hävda oss eller what ever. Och barnen behöver inte lida på något vis för vi finns där och det med sinnerna i full bruk;-)
Det var lite om mina tankar på sånt jag ser/läser om;-)
Ha en bra söndag och hoppas att inte allt för många är bakisar:-D
Jag håller med dig helt & hållet =) Sen när man blir förälder och när barnen kommer upp i tonåren så måste man ju finnas till när dom är ute på sina bravader.....det kan ju hända saker som dom inte rår för så man kanske måste hämta hem dom (kul att säga då:nä det går inte för vi har druckit) och ngt jag är rädd för är om ngn blir sjuk och man inte kan ta bilen till sjukhuset !!! Ha en bra dag/Bettan
Åh vad jag håller med dig - vi ska nog festa du och jag någon gång ;-) för jag är less på alla som ska "supa" när det ska festas... jag fattar inte det alls - men jag har en annan reflektion också - att de runt 35-40 som börjar festa "om igen" - har barn som börjar bli lite mer självgående - och då ska det helt plötsligt tas igen en massa förlorad tid...
Och de som är 40-45 år festar för att de har "stora barn" som flyttat hemifrån! och de har jag inget gemensamt med alls eftersom jag är mitt inne i småbarnsåren!
Eftersom jag fick barn sent - 38 och 40 år (IVF) - så konstaterar jag att jag redan festat, rest, gjort karriär, varit den ultimata anställda i allt för många år som aldrig vabbat eller hämtat på dagis - och jag har absolut ingen längtan efter "supande kompisar"... däremot glada människor, måttligt med alkohol och god mat!
Kram
Härligt att det finns flera som delar min uppfattning:-)
Bettan: Du har så rätt så! Att man ens vågar bli full när det finns barn i närheten som kan faktiskt bli sjuka eller dyl så man måste åka iväg!
Petra: Det kan vi ju göra:-D Du har så rätt i det du skriver och jag tycker att det är trakigskt att vissa tänker så! Även ast jag slutade med festar-livet i en tidig ålder så har jag hunnit göra det mesta: Festa, resa mycket, bo utomlands mm så jag har ingen som helst "saknad" efter sånt utan är mer än gärna den jag är idag, en mamma i allt det för med sig:-) Sen blir jag mer än gärna "full" på god mat i gott sällskap:-D
Bra skrivet!
Min man och jag är i 40-årsåldern och har tre barn. Jag har aldrig varit någon större festprisse, men visst festade jag också med kompisarna när jag var yngre. Kom hem på morgonkvisten och var bakis hela följande dag. Min man har festat mer, på gränsen till att han hade problem med alkoholen.
Men numera finns ingen sprit alls i våra liv. Sen vi fick barn finns helt enkelt inget behov att festa och slå runt. Vår äldsta är nu 11 år och vi har faktiskt aldrig haft barnvakt av den anledningen att vi skulle ut och festa. Vi dricker aldrig alhohol hemma heller. Tycker inte att barn och alkohol passar ihop alls. Jag tycker det är helt okej att ta ett glas vin till maten och jag tittar absolut inte snett på föräldrar som gör det, men att supa sej full inför barnen är hemskt och vidrigt. Barn ska inte behöva se sina föräldrar fulla och löjliga. Själva avstår vi helt från alkohol, både hemma och borta - det är vårt val och vi struntar i om folk tycker vi är tråkiga :-).
A-M: Så sant det du skriver:-)
Håller helt med. Festar på sin höjd, några gånger om året, o känner varje gång de hade varit roligare hemma med gubben o barnen. Vet många bekanta, som festar nästan varje helg fast de har barn. Barnen får även ofta vara med. Skulle aldrig festa med mina barn!
Håller fullständigt med, kunde inte sagt det bättre själv! Fattar inte hur man kan skaffa barnvakt för att gå ut och festa när man har barn att ta hand om dagen efter... Jag har inget behov av att dricka längre och tänker aldrig mer vara bakfull i hela mitt liv!
Ja, så sant så sant. Jag är själv 22 år och har en pojk född maj 2008, och sedan han föddes har jag aldrig varit jättefull och tar det helt enkelt väldigt lugnt. Får flera gånger höra, är du med barn? Torris och gudan allt man får höra. Måste man dricka bara för att alla andra gör det, och om man inte gör det så tror alla en massa saker om en.
Visst kan det vara gott med en, två cider/ öl till grillat, men sen är det slut liksom för min del, jag vill gärna gå upp med mitt barn när han vaknar och känna, gud vad skönt att inte vara bakis och kunna ta hand om min son.
Jag har hört många på stan och tv program som längtar efter barnbidraget, då man kan festa upp det. Hallå, vad tänker folk med, mat? Kläder? Ja, allt vad barnet behöver, men de ända de tänker på är spriten och dess njutning.
Älskar din blogg förresten och läser den dagligen.
Jag är 24 år och har ännu inget barn men på väg, och jag håller verkligen med i mycket av det du skriver. Ser tyvärr bland andra i min ålder med barn att festande och vara med överallt är viktigare än barnet/n. Hoppas innerligt att jag aldrig blir en så förälder!!!!
Åh vad jag håller med dig!!
Själv har jag inte tagit en droppe sen äldsta sonen blev till för 8 år sen, är 26 nu, och jag lider inte av det ;)
Visst förstår jag att andra kanske vill dricka nån gång så men jag förstår inte dom som måste festa massor, har tyvärr såna i vänkretsen som dricker lite varje fredag eller lördag med barnen hemma. Vid frågan om vad de gör om nåt av barnen blir dåliga så får jag svaret, det finns ambulans.. Men jag skulle då vilja vara i nyktert tillstånd om jag skulle behöva åka till sjukhuset med mina barn.
Min sambo kan ta nån öl här hemma eller så med barnen hemma men aldrig så att han blir full!
Vi har barnvakt 2-3ggr per år och det är aldrig för att festa.. Eller ja, vi har haft barnvakt en gång detta år för att gå på en 40-årsfest men båda var helt nyktra.
varför supa för att ha kul måste ju verkligen vara av fel anledning eller så kan man inte ha kul annars eller håller med om allt ni säger här dricks det inte heller och torris får man väl va jag kommer iallafall ihåg vad jag sagt och gjort
kul att läsa att fler tänker som mig..
jag är är inte den typen längre som dricker för att bli full m.m...det har jag växt ifrån..
kan ta en cider till maten nån gång om året..
o då är den vanliga från affären..hehe
nu när man har barn så tycker jag inte man ska vara ute o supa..man har ju lixom barn att ta hand om dagen efter oxå..
tyvär är man ju en tråkig människa i vissas ögon för det..men jag sitter hellre hemma o äter en god middag med familjen..
vi har aldrig barnvakt om det inte är förlossning..o det är vårt eget val..vi brukar säga att vi har inte skaffat barn för att ha dom hos barnvakter..
o då rynkar många på näsan..
ska jag nånstanns följer barnen med..till affären o andra ställen..jag lämnar inte bort dom...varför skulle jag..
kul det skulle vara o umgås med er en kväll eller dag o bara njuta av att barnen leker o har kul..med god mat o massa skratt....
ha en bra dag
mvvh camilla
Vad härligt att se att vi är flera med samma inställning så slipper man känna sig som en alien:-D:-D Nä skämt o sido...jag står för mina beslut och min åsikt kring ämnet och sen får andra tycka vad de vill!Jag skiter inte lite i det:-D Go girls!
Det är så sant! Vi har sex barn varav de tre yngsta bor hemma. Sedan barnen födes har de varit det viktigaste i livet och tycker inte det är värt att missa tid med mina barn för att vara ute och dricka.Men tyvärr är det ganska ofta man får höra tråkiga komentarer. Började jobba på en skola för några år sedan och fast man jobbar med barn är det MÅNGA åsikter när man inte vill vara full på deras personalfester för att man vill komma hem till sina barn pigg och i vettig tid. Trodde jag inte innan eftersom alla där ju jobbar med barn och borde tycka de är det viktigaste i livet. tycker ni är toppen i din familj! Kram Mia
Å jag instämmer till fullo! Jag kan t o m kalla mig absolutist för jag dricker inte en droppe. Som mest har jag smakat några munnar starköl en gång men det var en gång och inte blev jag full av det. Mao...jag har aldrig varit full ngn gång, inte ens inna jag fick barn. Då hängde jag mest i stallet istället.
Gubben min är absolutist också och har aldrig smakat ngt med alkohol. Hans pappa är alkoholist så han har nog sett för mycket helt enkelt.
Vår äldsta dotter är 15 år. Hon och även lillasyster på 13 verkar har insett detta att alkohol skadar. Ingen av de två har varit några festprissar än så länge iaf och inte har de druckit heller. Äldsta dottern var ute i juni då det var skolavslutning. Här finns ngt som heter Mingla i Mark som avslutningsfets i kommunen. Salem al Fakir spelade bl a och vuxenvandrarna var ute. Det anordnades bl a tävling för de som höll sig nyktra. Dottern lottades ut bland de nyktra och vann kläder för 1000 kr! :D
Gud vad skönt att se att det finns fler som tycker som jag.. har flera kompisar som tror att man kan fortsätta leva ungdomsliv fast man har barn.. Visst behöver man egen tid och hitta på saker men sin partner men inte måste man supa o leva rövaren för det.
Både jag o min man festade och levde livet innan barnen men nu aldrig skulle inte änns komma på tanken.
Och när barnen kommer i tonåren behöver de väl föräldrar som beter sig som vuxna och inte föräldrar som ligger på samma nivå som sina tonåringar.
Har gått och klurat sen jag skriv min första kommentar här och funderat på vad det var som kändes så träffande men ändå inte - och kom på vad det var - har "bekanta" som har 5 barn boende hemma - näe de skaffar inte barnvakt och är ute och super - de dricker sig fulla på vin hemma - och tycker själva att de är så "fria och härliga"...
Jag ser inte det härliga i det hela - och har tagit mina barn därifrån vid mer än ett tillfälle - och kört dem från mitt hus när jag fått nog... att de sen anser att jag är en torrboll får stå för dem... vid något tillfälle - i mitt hus - har jag valt att inte servera alkohol - men då har de turligt nog haft med sig själva... vad gör man som värdinna då?
På det viset vet jag inte om det hade varit bättre om de varit borta från huset och druckit - än att leva i förnekelsen att de inte påverkas av alkoholen - problemet för barnen och omgivningen är att de dricker även i veckorna... Kram
OJ va rätt du har!!! Retar ihjäl mig på en del av de som finns i min krets runtomkring mig som lämnar bort barnen minst 1-2 ggr varje månad för man måste på FEST. Fest, fest och åter fest barnen verkar komma i andra hand för många. Kram på dig.
Håller med till 110%! Jag är själv bara 20 år gammal men tycker det är SÅ tråkigt att "festa". Många av mina vänner tycker det är toppen att sitta runt ett bord och bara hälla i sig sprit, gärna med hög, dunkande musik i bakgrunden. Helst så högt att man inte kan prata. Jag har aldrig riktigt förstått tjusningen i det? Visst, jag tycker det kan vara gott med ett glas vin eller en cider till maten, men varför är det så svårt för vissa människor att umgås utan sprit? Tyvärr är det ju väldigt "normalt" i min ålder att supa sig redlös varje helg... Eftersom jag inte gör det, får jag ofta höra att jag borde "släppa loss" och passa på nu när jag är ung. Passa på att göra vad, undrar jag... Nej, tacka vet jag myskväll med några goa vänner! :D
Jag får ta igen mig sena när barnen är vuxna om jag vill.
Jag valde att få barn i ung ålder och då får man välja bort.
Men jag dricker nån ytterst sällan.
Och ska vi gå ut så är nån hemma med barnen vi har nog bara vart ute 1 ggr sen alla barn kom.
Det är väldigt intressant att höra andras tankar om alkohol och festa. Jag och min sambo är 23 respektive 22 år planerar inga barn än, men ändå intas alkohol väldigt sällan. Min man tycker inte om det och själv tar jag en cider när jag blir sugen, men alkoholfri går lika bra för då kan jag köra bil om det så skulle behövas. Tyvärr bemöts man inte alltid med respekt för det. Att fira nyår utan alkohol i enbart vuxet sällskap respekteras inte och frågan är du med barn? kommer ofta när man tackar nej till alkohol på en fest. Jag är en sådan person som tycker det ser fruktansvärt illa ut när föräldrar dricker sig fulla inför sina barn. Det är också skrämmande att de få vänner som har fått barn i min vänskapskrets börjar dricka alkohol igen när bebisen bara är några månader gammal och de fortfarande ammar. Nej väljer man att skaffa barn, då anser jag att man ska dra ner på sitt festande med alkohol ordentligt. Det ser inte bra ut i mina ögon att man sitter med en öl/cider bredvid sig samtidigt som man matar sin bebis med ersättning/välling i flaska. Men jag tycker också att ska man festa ordentligt och bli karatefull då ska man ordna barnvakt till barnen för de ska inte behöva se sina föräldrar i det tillståndet.
Amen. :)
Precis som jag tycker:)
Jag får ofta höra, typ varje gång vi är på nån form av släkt middag " Jaaa, du , när ska det bli din tur att dricka då?" Som om jag skulle sitta där och längta efter att få dricka vin till maten eller en snaps, eller kanske en whiskey till kaffet!
Jag har ingen längtan alls efter det.
Ja, jag har varit gravid eller ammat de senaste åren, visst, men jag avstår så gärna:)
Jag behöver definitivt inte alkohol för att ha kul, jag tycker inte att det är ett dugg kul att supa, och jag har sällan varit riktigt asplakat, inte ens som yngre:) Jo,visst har jag druckit och visst har det blivit föööör mkt ibland, men jag gillar inte att tappa kontrollen.
Nu har vi ju tonårstjejer som kan behöva hjälp, tex så blev ju Patricia misshandlad för 1½ år sen, nere på stan. När hon ringde, med paniken i rösten och skrek på hjälp så var jag extremt glad att jag kunde sätta mig i bilen och vara på plats inom tio minuter, bara minuter efter polisen. Det är helt enkelt smartast att låta bli alkoholen, på alla sätt och vis:)
Håller med dig helt! Jag dricker ett eller två glas vin om jag har gäster eller är bortbjuden på helgen. Är barnen hemma så vill jag känna att jag kan åka med dem till sjukhus (i taxi) om något händer utan att lukta alkohol. Förundras över varför man skaffar många barn, vilket självklart betyder mindre egentid, om man vill ut och festa med kompisar varje helg. Får en känsla av att vi följer samma blogg du och jag...
Jag håller med dig absolut! När jag fick barn så försvann lusten efter att "festa" men visst kan jag ta ett glas vin eller en cider om jag/vi är bortbjudna. Men jag tycker att det är stor skillnad på att "festa/supa" och att ta ett glas till maten. Nu har jag väldigt dålig erfarenhet av alkohol eftersom jag har en väldigt nära anhörig som haft väldiga problem. Och mina barn har fått se en del som dom inte borde ha fått göra :( så vi dricker nästan aldrig numera. Och det känns lika skönt det. Och som någon ovan skrivit att man kan köra bil OM det skulle hända nått.
Håller helt med dig. Så patetiskt med främst gubbar (40-50 år) på krogen som inte fattat att unga tjejer tycker att dom är just gubbar. Mitt X var tyvärr en sån som festade sig genom barnens uppväxt trots mina varningar om att det inte skulle hålla för vårt förhållande vilket det inte heller gjorde till slut. Han har sen fortsatt i samma glada stil. Samma med en del kvinnor men jag tycker det främst är männen som är utmärkande. Jag har inte varit bäst men jag festade av mig allt innan jag skaffade barn och känner inte att jag måste ta igen nåt.
bra skrivet!!!!
håller med till fullo!
Alkohol, rökning och droger passar inte när man har barn
kramar Anna
Nu undrar jag bara vad ni som BARA festar ett par gånger om året menar? Om er åsikt är att alla som festar lite då och då alltid blir kanon fulla så betyder det att ni också blir det då men bara några gånger om året??
Att gå ut och festa för mig innebär inte supa skallen i bitar och vara bakfull utan dricka några glas vin eller några öl, träffa folk, dansa och ha roligt. Har inte varit bakfull sen jag var 20 och det är 15 år sen.
Nu har jag bara ett barn som numera är tonåring så det funkar hur bra som helst att hon kunnat sova hos barnvakt och har inte varit ledsen för att mamma (el Pappa) vill ut och roa sig,
Att visa sina barn att nyår, midsommar och alla andra högtider inte är = fest, fylla och föräldrar som är bakis strävar även vi som går ut oftare än en gång om året,
Sen vet jag att Ja de finns många som inte kan hantera alkohol, som fester för mycket och har problem men det har inte alla som går på krogen.
Ni som bestämt er för att inte festa och som inte känner behov av att gå ut, det är helt ok. Alla lever sina liv som de vill:)
Ps Det är jätte kul att följa er familj i familjen annorlunda och läsa din blogg.. Ni verkar vara en härlig familj!
Jag är 29 år nu och jag tror jag bara har varit ute på krogen 3 gånger de senaste fem åren, och då var en av gångerna en möhippa, så jag vet inte om den "räknas" på samma sätt.
Är inte nykterist, tar gärna ett glas öl etc till maten ibland i gott sällskap på en middag tex nån gång i bland. Men ut och festa/supa, näääej, uch vad jobbigt ;D
Däremot har jag och sambon lämnat bort första ett par gånger för att gå på bio, äta middag etc för att bara få ha egen tid tillsammans. Numer passar vi på med sådant när första själv begär att få åka till farmor och sova borta.
Men ja, visst blir jag mer eller mindre idiotförklarar som väljer bort alkohol så länge barnen finns med. Standard frågan är "Aha, är du gravid eller?" Alltså att den enda ursäkten till att slippa undan alkohol är om man är gravid.
Fast å andra sidan växte jag också upp med en alkoholiserad far. Inget roligt i det, men det gav mig också ett perspektiv på hur jag INTE vill vara som förälder själv.
bra inlägg Mirka, håller me dig, själv e jag snart 29 år och väntar nu vårt 6 e barn, jag har varit gravid och ammat för det mesta, men gör det såååå gärna, och står mer än gärna över att supa =)
va med barnen betyder ju allt.
kram på dig
Mirja: Vad kul att ni kollade in huset =) Såg ju inte ut att vara så mycket att göra så det hade ju varit skönt för er att slippa tänkte jag. Och sen var det ju ett stort kök där du hade kunnat baka massa goa kakor hihi. Men det är ju dumt att det ligger innanför andra hus men det är nog dom andra ägarna vana med ;) Ni får ju jättegärna hälsa på & det skulle vara otroligt kul om ni hittade ett hus här i närheten då ni verkar vara en sån otroligt härlig familj =)
Kram
Ja tyvär ställer alkohol till det för väldigt många nuförtiden. Synd för det är barnen som drabbas värst. Även rökning är skit enl. min mening. Föräldrar är ju förebilder så då är ju risken större att ens barn börjar att röka när de blir stora . Sluta röka är inte lätt , men det är iaf värt ett försök att sluta . Ha det bara bra med din stora fina familj och var rädd om dej! Kram!
Jag växte upp med föräldrar som drack varje helg och bjöd över ALLA deras vänner. Fick ont i magen varje fredag och var jätte orolig inför helgen.. Om bara de hade lämnat mej hos en barnvakt! Jag bestämde mej iaf för att jag aldrig skulle bli så och det har jag hållit. Kram.
hej hej
jaa visst hade det varit kul..synd att vi flyttat så långt bort..hade vi bott kvar antingen i botkyrka eller i åkerstyckebruk (strängnäs)
så hade det ju gått jättebra..haha
men man vet ju aldrig ,,vi brukar ju åka ner lite ibland..men denna somaren vart det inget då robban jobbat hela tiden.
sen kanske jag ska ner o kika på bebis i vinter som jag brukar göra.hehe.då kanske man kan titta förbi..fniss
ha en jättebra dag
mvh camilla
Så deilig å sa at det finnes flere som mener som meg =)
Har kun en sønn på 2 år foreløpig men jeg har ikke drukket siden før jeg ble gravid og savner det ikke heller. Å ødelegge en søndag for engelen min er ingen fyllefest verdt. Jeg er snart 33 og merker at folk på min alder ikke skjønner hvorfor jeg heller vil være hjemme å få besøk og være tilgjengelig for sønnen min om han trenger meg enn full på byen.
Fantastisk å lese bloggen din , du er en supermamma tenk 10 barn =) Fantastiskt og you should feel blessed.
Bra skrivet och jag delar din uppfattning. Jag fick barn när jag var 21 år och under de kommande 10 åren så var jag ut några enstaka gånger på fest eller bröllop. Alkohol dracks inte alls i barnens närhet. På senare år har jag dock fått en friare syn på alkohol och barn och insett att det inte går att "skydda" dem genom att alla i deras närhet aldrig dricker alkohol. Vi har börjat om med småbarn igen och de äldre barnen är i övre tonåren. Vi är aldrig ute på fest utan umgås med andra familjer och då dricks det vin och en whiskey eller två men aldrig så att någon är berusad, möjligen lite salongsberusad på sin höjd. En rätt avslappnad inställning till det hela, varken åt ena eller andra hållet. Känns helt ok. Att gå ut och "supa skallen i bitar" är inget för mig och då är jag ändå 40+.
Man behöver faktiskt vara annat än bara mamma och pappa oxå! Hela livet kan inte kretsa kring barnen, då blir det alldeles för inskränkt. Visst ska man hålla sig nykter i barnens närvaro, men INGEN kan säga att det är fel att då och då dricka ett glas vin till maten när man är bortbjuden. Det hör snarare till normal hyfs!
Varför välja allt eller inget?? Håll det på en normal nivå så mår alla bra, både barn och vuxna. Då behövs inga ställningstaganden och definitiva beslut. ALLA måste trivas!
Jag tar gärna nån öl eller ett glas vin, lägger mig i badet o slappnar av...men nån festlängtan eller nåt sug efter utgång o fylla lockar inte. Jag är gravid med mitt åttonde barn (å tar fortfarande gärna nån öl nån gång men då alkoholfri förstås!!!) och det var länge sedan jag festade till ordentligt. Vet många som lämnar barnen hos barnvakter o festar helg efter helg efter helg...fattar inte poängen där för de missar ju massa tid med barnen! Självklart deras val...men jag håller mig helst hemma ;) Jag anses nog som en "torris" av många, men skit samma ;)
Anali: Jag förstår absolut att många har behovet av att vara annat än bara mamma och pappa men inte med hjälp av alkohol anser jag. Sen har väl ingen direkt sagt att det skulle vara fel med ett glas vin el. dyl till maten, jag skrev ju i inlägget att jag kan tycka att det är gott med en cider till maten MEN det jag ville få fram var just att många låter alkoholen och utekvällarna ta överhand och det kan jag inte förstå!? Sen tycker jag inte att det tillhör till normalt hyfs att ta ett glas vin när man är bortbjuden, jag som dricker ytterst sällan har tackat nej till ett glas vin/cider/öl många gånger och känner mig inte ett dugg ohyfsad för det;-) Om det hör till normal hyfs att dricka för att man blir bjuden...det kan jag tycka är lite skrämmande.Men i så fall är jag hellre ohyfsad än att dricker bara för att....
Sen personligen så har jag inga större behov att vara annat än just mamma och jag ser inte det som att jag sakar bort något eller att allt blir för inskränkt, jag har ju valt detta liv med många barn och det finns inget i världen som förgyllar mitt liv som familjen gör:-)
Måste bara säga du har en bra inställning på alkoholen jag har 3 barn var tvillingfar som snart blir 1 år, jag "fixar" hellre barnvakt till att gå ut och äta gott och se en bio än supa huvudet i 100000 bitar för att sen må dålig i 1 dag och som du själv skriver, inte orka med barnen, jag har vart och "ute" 3 gånger utan mina flickorna en gång på home party med bankläders försäljning, en tjejkväll med massa tjejsnack och en gång ute med min sambo.
Jag prioriterar mina barn framför spriten..
jag är "färdig" festad jag är 27 år och känner verkligen att de livet är förbi, men visst har jag levt jävlar innan jag fick barn men min stora flicka är 7 år så henne fick jag när jag 19 och de var "vändning" på mitt liv.. :)
Tack för att du skriver en sån bra och ärlig blogg!!!
